MTA KIK Történelem Földl. 4r-25-363

Finnlandi Uti Jegyzetek

29 füzet

Uhleaborg

MTA KIK Történelem Földl. 4r-25-364

2 September

Beskrifning öfver Uleåborgs Län. – von Landhofding Born. 1824.

Uleaborgs höfdingedöme som år 1775 bestämdes att innefata Norra delen af Österbottens vidsträckta Landskap jemte Cajana Län och Kuusamo Lappmark, har sedermerak enligt Kaiserlig hungorelse af den 14 Novem 1809 blifvet utvidgadt med den del af vesterbotten och de Svenske Lappmarkorne som genom Fredstractaten uti Fredrickshamn den 17 Sept. samina år blefvo till Ryssland afträdde. – Detto höfdingedöme sträcker sig ifrån 63 % till 70 graders nordlig bredd – – Den förut kände vidden af Uleaborgs Län utgör 640 □ svenk mil – och det tillkomne Vesterbottniska Districktet med Lappmarkerne anses efter Geograpfiske uppgifter till en areal vidd af 640 □ mil – så att hela Länet tillsammans upptager 1286 □ mil.

kort öfversigt af Landets historie.

Den allmänna revolution som ifrån år 1157 begynte förändra finlands politiska tillstånd, sträckte äfven sin inflytelse till dessa nordliga trackter, och redan straxt efter dit en Svensk Colonie medelst Birger Jarls segrande härsmakt år 1248 infördes i södra österbotten samt innevånarene öfverallt till Christedomen omvändes, har Norra delen af Landet blifvit befolkadt af inflystningar från de sydligare provincerne, äfversom det synes troligt, att bland inflyttningarne som gjordes till de hogst upp belägne Elfvarne, för att begagna fisket uti dem och den jord som vid floderne var brukbar flere slägter inkommit från Archangelska sidan eller det gamla Bjarmaland, hvilket blef intagit år 1224 af dem store Alexander Nevsky och såsom hogst belägit först blifvit befolkadt af de uppvandra de finska stammarne. – – Under konung Magnus Birgerfors regering beherskade ännu dess Lappar sig sjelfve – han underkis vade de genom Birkarlarne. – – Birkarlar hade redan år 1300 inrättat ett Capell på björkön vid Torneå elfs utlopp samt 1320 MTA KIK Történelem Földl. 4r-25-365 församlingar uti salo och Kemi och med deras tillkjelp förrättade en Svensk Erke biskop år 1345 den första Döpelse act, på 20 stycken Finnar och Lappar – straxt derester. Straxt derefter förordnades Präster och kyrckoväldet stadgades. – De älste inbyggare i Cajana Land, hafva ofelbart också varit Lappar, men nuvarande generation härstammar från Savolax.

Konung Carl 9^de beslöt under sitt besök 1600 köpstädens anlåggande vid Uleå, Torneå, och försedde landet med helsosanma inrättningar, som lade första grunden till sednare tidens välstånd. – – Derefter börjar landets nyare historie, hvartill hörer förnemligast: dess första Jordrefning och skatt läggning åren 1606 och 1608 samt ännu 1667 i den Nordligare delen: Torneå Möte 1657: Militair indelmings och Roterings verket 1696: Allmogens rattighet till seglation frihet fastställd år 1786 och samna år laxfiskerierne i alla Elfvarne förklarade för regala eller Kronan tillhörige: Gränse reglerings tractaten afslutad år 1810 i Torneå samt regleringen om utbytet af blandade ägor, tillhörige begge rikens undersåtare på ömse sidor om Torneå riksgräns, bestämt genom conventionen af år 1821 och verkstäld 1822 och 1823.

Politisk och Eckesiastisk indelning. För Landregleringen har Länet – hvilket fordom bestatt af Grefskaper och Baronier efter den allmänna reduction, som med desamma för sig gick år 1674 blifvit fördelt uti fögderier eller härader. Dessa äro. för det närvarande Fem till antalet, nemligen: Salo Uleå Cajana Kemi och Torneå härad – I trettonde Seculo utgjardes norra Österbotten edast af 2 Pastorater – Salo och Kemi. hvilka inneslöto alla sedermera tillkomne

Landets beskaffenhet. Mot hafssidan är det mycket slätt och odladt, och kan anses som en skogslös strandkusst, vatt nadt af vårfloderne uti de Elfvar och Åar, som genomlöpa  landet, och utlömma sig i bottniska viken: denna kustort som öfverallt äger täcke belägenheter, är icke betäckt af någon sammanlängande skärdård, utan endast af spridde holmar MTA KIK Történelem Földl. 4r-25-366 af hvilka Carlö, som utgör en särskilt Kirchsocken på 4 mil afstånd från Uleaborg, år den största, men alla de öfriga, med få undantag, obebodde. högre upp på ett af 7 till 10 mil | möter en skogsbeväxt trackt, som omvexlar af mindre bergs|kedjor etz. – Torneå och Cajana harader åro rikast på kärr och morast i synnerhet Sodankylä, Kuusamo och hyrynsalmi Sreknar | frostens och missväxtens egentliga tillkåll|

Jordmonen i Läner är svag. Allmännast råder sand och Mojord med stenklapper. Svartmylla finnes i ganska få trakter egentligen i kalajoki Pyhäjoki Salo Sikajoki och Liminga Socknar samt der blandas med Lera eller mossjord. Uppföre Torneå elf herskar svartmyllan till skiftes med sand och är mycket fruktbärande – – Lera eller lermylla, som är sällsynt, träffas till det måsta i Kemiträsk samt neder Torneå Socknar och anses sistnämde Socken vara den bördigaste till jordmånen i hela Länet Landjorden som under ett annat luftstreck, man icke skulle bjuda till att odla har doch här i Landet den förmån att när den väl utblandes och skötes, såden vaxer under don korta men varma sommaren.

Malmarter. På sjö och myrmalmer äger Länet rikt förråd nästan öfverallt. I Patdamo och Hyrynsalmi Socknar, är myrjernets bruk uräldrigt, smältningen varit lönande och jernet godt. Ännu År 1816 tillverkade vissa byamän, der stades mycket jern, men okunnighet om kolbränning samt den bisvärliga tackjerns blåsningen med handbäljar har afsladnad denne industrie.

Jabyggares, lynne. – I vesterbotniska trakten är bonden mera otacksam, misstrogen, tålig, högmodig öfver välmåga och något vidskeppelig – – svåra drycker äro an mästa omkring Torneå – – I arbetsamhet är bonden om sommaren oklanderlig nästan beundransvärd, i synnerhet då resor och fiske kommer i fråga, om vintern älskar han att vara temmeligen sysslolös.

Åckerbruket. Huru åkerbruket tilltagit, kan bäst bedömmas deraf, att Kemi, Rovaniemi och Torneå Socknar hvilka för 45 år tilbacka ännu ej ägde plågar, utan gräfde jorden med spade nu kunna förse sig sjelfve med bröd. Limingo och Neder Torneå nedre Distrikterne af Kalajoki och pyhäjoki Socken, samt tervola MTA KIK Történelem Földl. 4r-25-367 Kapell har de högst drifne åckerbruk.

Relation om förhållandet med gränsor emellan Norrige och Finnland.

från år 1316 in till Gustaf den förste var Lappmarken en tummelplats för Krigiska oroligheter – – och after att Svenskar mot slutet af 14 Århundradet hade besatt mynningeorne af de stora Elfvarne Piteå Luleå och Torneå, hvarigenom Landist produckter på en lättare veg ned bragts utföre floderne än öfver fjäll och berg till oceans kuster – så föllo fördelarne af Lappmark i Svenskarnes händer. – Konung Karl 9 förband Lappmark ännu fästare med Sverige, när han lät derstädes anlägga städer, införde den verldsig Domsrattigheter, samt skickade Fogdar att indrifva beskattningar – och från det att Gustaf 2 Adolf år 1613 i Knarodska freden afsade sig alla förmenta anspråck på norska kustlandet så kallade finnmarken jemte en del af Noroland, hade man alltid ansedd kiölen säsom Sveriges gräns. – och sedermeva att förebygga gräns tvistigheter i symerhet utföre Pana elf – blif med gränse tractaten af den 2 October 1751 – gräns med ftörte noggranhet bestärrad. – Men det förtjenas likväl att anmärkas att någon faststäld gräns icke finnes emellan Utjoki och Enare, samt den utmed Varanger Fjord mellan Norske fimmarken och Ryske Lapland belägne Landsträcka. etz.

Pontoppidans versuch einer naturlichen historie von Norvegen Kopenhagen 1753.

Die Ärzte schreiben es vären dreierlei Arten des aussatzes. 1 Tyria von der schlange tyro. Die haut bei diesem aussätze ist weich und wird zuweilen wie schuppen abgeschälet, und auf der haut sitzen viele flecke und weisse warzen. 2 Alopecia und führet den Namen von der krankheit wodurch die haare so wie an einem fuchse abfallen. – Der kranke ist im gesichte roth, seine haare im barte und in den augenbraunen fallen aus. 3 Elephantia von Elephanten, denen sie aus der haut ähnlich sind. Wer damit angesteckt ist, dessen angesicht und glieder sind voller knoten oder bäulen. – – Der aufsatz der hier im Lande herumgeht ist gemeiniglich Elephantia. Denn dass angesicht sowohl als die glieder sind meistens bei allen voller bleifarbichten knoten, welche zuwollen ausbrechen, so wie bäulen, wodurch die kranken im angesichte sehr hässlich werden. Sie sind sonst alle heiser und reden durch die Nase. MTA KIK Történelem Földl. 4r-25-368 Im frühjare und im herbst greift die stärke dieser krankheit die leute am meisten an, wodurch alsdan viele sterben. Ich finde die Ursache dieses aussatzes in der luft und in der Diät. Hier ist die luft wie schon gemeldet, gemeiniglich nur mässig kalt und feuchte, welches sonst überhaupt bei allen, die ein stilles leben führen, den Scharbock verursachet, welcher mit dem aussatze in verwandschaft steht. Hiernächst besteht die speise, insomderheit der Armen, meistens in fischen und süsser milch – Dadurch können jene, welche keine starke und gute natur haben, gar leicht ihr geblüt verderben, und ist die Natur verdorben, so zieht sich die krankheit leicht durch den ganzen körper biss sie sich auch äusserlich offenbart. – zuweilen ist diese krankheit antsteckend – und kinder werden theils rein theils unrein. – Verheurathete leute, wenn der eine theil diese krankheit bekommt, so werden sie geschieden. – – Diese Auschläge sind eigentlich eine scabies scorbutica oder kräze, die aber nicht so ansteckend ist, wie jener orientalische aussätz, in dem viele ehe leute mit einander leben, ohne dass der kranke den gesunden anstecker. – Diess schreibt Lucas Debes von den Inseln Faröe – dass nähmliche ist in Nord Holland, in Norvegen, in Kuusamo, Pudarjärvi, und Björneborgs umgebung – doch ist sie sehr selten.

Der wohlbekannte Distrikt Quänanger im Amte Nordland, der Berg Quinens oder Quenensheide, ingleichen Quinsfiord, Quinens oder Quenens elf und Quendal im Lehn Lister, wie auch Quenshagen in Lärdal sind nicht unbekannt. Hier in Lehn sundhort liegt ein berufener Districkt, der nun ein kirhspiel ist, namens Quen-herret (Corrupte Quinherret) der vielleicht noch dass andenken dieses Namens und der ältesten Normänner (er meint die urbewohner Norwegens waren lelben, dass diese mit Quener eines sind – und von Asen verdrängt wurden) erhält, oder doch eines theils desselben, den sie können geführet haben, so wie deren vertriebene Landsleute auf dem Gebirge Kölen annoch Queener und ihre sprache die Queenische genennet werden. – – Vom Nor, der sonst dem Lande Norwegen den Namen gegeben hat spricht die Nordische Chronicke: dass sein vater Thore König in Gothland, Finnland und Quenland gewesen welches letztere wie es mir scheint für Norvegen gehalten werden kann, ob es schon von den meisten bei Finnland oder am Ende des bothnischen Meerbusens gesucht wird.

Dieses ist nun ganz richtig, wass die spätern Zeiten bestrifft, und zwar nach Arngrims Crymog und vornehmlich nach der von Thorm. Porfeus angeführten Eigil Skallagrims Saga oder historie wo es heisst: Naumudalos, Halopie in Norvegia provinciam versus orientem excipit Jamtia MTA KIK Történelem Földl. 4r-25-369 et illam Helsingia, sequitur Quenia tum Finnia – – Da wir inzwischen daraus sehen, dass die Quener dichte hinter Helsingen und Jamten, nicht weit von den Norvegischen gränzen gesetzt werden: so ist es nicht ungereimt, dass jene uralte durch die Asiater aus Norvegen vertriebene Queener, etwa mit einer Colonie zugleich ihren Namen dahin können verpflanzt haben, und dass sie noch später in König Hagen Magnussens Zeit, durch eine neue ausbreitung wieder zurück über Gebirge Kölen gestreifet haben, um dass land zu besuchen, aus welchem ehemals ihre verältern gezogen waren – etz: zu diesem satz schickt sich die erklärung des vortes Quener oder Quaner überläufer oder ein unstätiges Volk.

Von einer tartarischen Colonie, die unter König Hagen Hagensen hereingeflüchtet und sich im amte Nordland niedergelassen haben giebt J. Ramus mit folgenden vorten eine kurze Nahricht. Im Lehn Sennien liegt die Bucht Malanger, welche zur Zeit König Hagen Hagensen einigen Leuten zu bestitzen gegeben ward, elche aus Biarmeland gekommen und von den Tartaren waren vertrieben werden. König hagen liess sie zum Christenthum bekehren, und gab ihnen erlaubniss, sich bei vorerwehrter bucht niederzulassen.

Häuser werden aus tannen oder fichtenholtze gebaut. Die stämme werden balkenweise einer über den andern gelegt, und in den vinkel zusammen gefüget, also dass einer in der andern hinein geschnitten worden, und folglich keiner ausweichen, oder sich von einander geben kann. Ein jeder dieser balken wird auf zwei seiten etwass flach gehauen damit sie recht dicht zusammen schliessen. Die andern beiden seiten bleiben rund und zuweilen werden sie mit einem teppich bedeckt insonderheit in Kaufstädten etz.

Auf dem Lande werden die höfe nicht einer an dem andern gebauet sondern es wird so wie zum theil in der Sceitz in Holland, ein jeder hof vor sich allein angelegt, also dass seine ihm zugehörige äcker und wiesen nicht in gemeinschaftlichen feldern liegen sondern abgesondert sind und um ihm herum liegen. – Gleichwohl scheint mancher bauernhof in der ferne, einem kleinen dorfe ähnlich zu sein, weil er gewöhnlich aus 8 bis 12 verschiedenen häusern besteht, von denen jedes zu seinem eigenen gebrau bestimmt ist. – – – – Durch die Lichthöhle zieht auch der Rauch, weil der schornstein nicht oben durch dass dach gehet sondern sich mit einem gewölbe oder Bogen drei bis vier elen hoch über der erde schliesst, da denn der rauch freiheit erhält, unter dem Dache zu sweben, und sich ausgang, durch dass licht zwischen dem Dache und der stube ist kein dach. loch zu sachen. MTA KIK Történelem Földl. 4r-25-370

fortsetzung der beskrifning v Born.

Att varu afstättningen nedföre elfvarna, hvilka försvåras af stenar och trågna vattefall måste blifva trög zeigt diess – Torneå elf har på 42 mils långd till Muonio 100 forssar och Ijo elf på 29 mil, till Kuusamo 120 sådare

Slöjder Isalo och Uleå härader finnas skikelige Timmermård för skepp och andra byggnader – Der och på vissa andra ställen till verkas godt valmar, äfvensom finare linnevåfnader spinnas och försåljas, sär deles i Uleå härad Rovaniemi och Torneå. Kalk brannes i Kemi Rovaniemi och Paldamo –

Renafveln underhålles väl uti sex de Nordligaste församlingar i Länet hvilka tillika nyttja äckerbrucket, doch endast i mindre mon, men hufvudsakligast tillhör den nyttiga och Utsjoki. för Rennossanz tröga återväxt och for odlingens instig skall likväl detta djurslågtets underhåll småningom aftaga. Genom boskapspesten som från Kemi år 1820 utbredde sig förlorade Sodankyla 3500 renar

Skogarne. Uti Norra Distrikter af öfver Torneå i Kemiträsk, Sodankylä, Kuusamo, samt de öfversta bylagen i Hyrynsalmi och Sotkamo Socknar, quarstå de besta Skogarne, emedan tunga skogs effecter for aflägsenhet och svår communication ej kunna nedtransporteras. Deremot finnes närmast städerne, i Limingo, Uleå, Torneå och Salo Socknar samt hela Läner igenom uti de vid halfblandet belägne byalag, skogen så medtagen, att timmer till hus byggnad måste hemtas från högre trackter, joch att hela sträckor klaga öfver brist på vedbrand, som få sökas på 1 till 2 mils affstånd, under det öfverbyggarene gjort Skogenhelt och hållet till sin åker, och derutur tagit förnemsta utvägen till sin perminge förtjenst

Sjöfart har blifvit idkad i Uleaborg stad med 41 fartyg om, 4635 lester – kvaraf under årets Lopp 4 blifvit försälde och 1 förolykäts tillsammans om 555 läster – J Torneå med mindre 5 fartyg om 154 fäster. – I Brokestad med 20 fartyg om 1963 läster Den närvarande handelsflottan i detta Läs Sjöstäder utgörsåle des tillkopa – 59 fartyg om 6143 läster, och kommer medini träffande öppet vatten och förökas med 8 stycken nu underbyggnad å stadernes skeppshvarf stående större nya fartyg. MTA KIK Történelem Földl. 4r-25-371

Laxfischfang in Torneå fluss

Die ergiebiegste beschäftigung der bebauer dieser ufer ist fischfang – Disen leben sie darum den ganzen Sommer mit vernachlässigung ihrer felder. von mitte Maj bis ende Herbst Sobald dass es sack in frühjahr bricht.

Nach Svedischen Gesetzen ist Lax und Sik fischfang im flüssenwie auch an gewissen theilen an Meer ufern ein Regale – dass strandrecht hörrte darum auf sobald der königliche fischfanganfing – Seit den ältesten Zeiten verardndiste die Krone dies reckt – Nun nach einem Armende contract seit 1790 haben die drei Kirchspiele Neder und Öfver Torneå Carl Gustaf auf 100 Jahre rähtigheit wofür an Russische Krone 1000 rubel B. Ass. bezahlt werden.

Die ergiebigste beschäftigung der bewohner dieser Ufern ist fischfang – Von mitte Maj sobald sich dass eis br bis in Herbst leben sie dieser beschaftigung mit vernachlässigung ihrer andern arbeiten. –

Nach Svedischen Gesetzen ist Lax und Sik fischfang in flüssen wie auch in gewissen theilen an Meer ufern ein Regale.

Bis 25 August fangt man Lax in sogenannten pato die entouer sendet von diesen tag an, mit netze.

Pato sind holtz zäumungen die quer durch den fluss gezogen dass vordringen dess fisches hindern sobald dass eis sich bricht schündet sich seder rehthabende ein str.....

MTA KIK Történelem Földl. 4r-25-372

MTA KIK Történelem Földl. 4r-25-373

Ett ångfartyg byggdes och fullbordades äfven förlidit år, hvilket utmärker sig för sin särdeles vackra och äbdamåls enliga construction, sit grundgående icke liggande mer än 4 fot djupt sin snabba fahrt, rymlighet, och ringa byggnads kostnad till 60,000 riksdaler, som skall sättas sjökusten i lifligane communication. – diess ist 1839 März Monat abgegeben – es sagt also den zustand von 1838.

Aus der beschreibung von Jahr 1839 ist: Skeppbyggeri – Det sysselu sätter ungefähr 2 till 3 hundrade menniskor årligen, oberäknade Jagt och båt bygnader – Imedeltal bygges årligen på skeppshvarfen i Länet 8 a 10 större fartyg. – Sjöfahrt Dermed sysselsåttes hvarje år 1025 man af Länets innevånare, förutom hvad båtfärderne å Elfvarne upptaga som endast vara en kortere tid.

Handel. Länets Sjö och stapel städer drifva en Actif Handel hvilken såsom förnemligast rigstad på ut och in rikets sjöfahrt redan länge varit betydligt. Med de dessa städer tillhorande 65 egna fartyg exporteras förnämligast tjara beck, plankor bräder, potaska Bjelkar, Salt Fisk, Smör talg hudar glas och väfnader, till att ungefährligt värde årligen af 3 millioner rubel, samt inporteras egentligen Spanmål Salt Jern, specerier och kram för ett värde af circa 2 millioner rubel – dock händer det i svåra missväxt år, då mycket spanmål måste införas, att handeln går till under balance för Landet. Dessutom bedrifves på utrikes orter en betydlig frakthandel deraf städernes handlande de år, då skepsbefraktningen nå got så här betalas. berackra sig större behållning än på ex och importe.

Skogsbruket. af Skogarne tillverkas årligen omkring 80,000 tunnor tjära 50,000 lispund potaska, 2000 tolster plankor samt 1000 stycken bjelkar och spiror – försstom ett mängde skepsvirke alt afsättas till städernes handlande – von fiskerie är lax fångsten den mäst lönande, men äfven stömmings fisket och skjäl fängsten i saltjon eller skärgården.

Fabriker. Deraf finnas de mesta i städerne och kunna allmännast hänföras till såkallade handtverkerier, hvilka sysselsätta en betydlig del af Innevånarene, och utgöra en vigtig näringsgren – de mest gifvande äro garfverier och färgerier – Särskilt må dock omnämmas 2 bäckbruk i Uleaborg och ett dylikt i brahestad som årligen till verka circa 4,000 tunnor bäck. – På landet finnes 8 Såg – tillverkande omkring 8000 talfter bräder och flere sådana verk äro under byggnad – 2 Jernbruck med bläster som smida ett godt jern af sjömalm MTA KIK Történelem Földl. 4r-25-374 varande 3 dylika än vidare under inrättning men inga bruk finnas å bergmalmers till goda görande – ett glasbruk tillverhande år ligen omtrent 400 kistor fensterglas pör utom en mängd | mindre glas arbeten – 2 klädes fabriker af mindre betydenhet.

Lin odlas änu ganska ringa, egentligen blott i kalajoki Socken men hampa deremot allmännare, och med god framgång – aber zum behofe doch nicht genügend.

Gårdar i städerne 688 – gårdar i socknarne 9499 – folkmängd 124957

Sotkamo Socken 569 gård – 7934 folkmängd 71 □ mil

Hyrynsalmi 409         7438 – 80

Kuusamo 271             3924 – 48

Kemijärvi 214            2716 – 80

Sodankylä 218           2450 – 239

Muonioniska 78         887 – 83

Öfver Torneå 354       3475 – 92

Neder Torneå 532      5847 – 10

Kemi 342                   4428 – 40

Ijo 705                        7343 – 30

Uleå socken 174         2205 – 4

Uleå stad 333             4998

Torneå stad 102          613

Brahestad 194            1828

Utsjoki 4 918 – 222 etz. med Enare kapell

Limingo Socken 623 8251 – 12

Uleå Län hat aker 69,968, Ång 571,131, skog krono 5,545327 ensköldt 5,546,142, mossorberg, och sjöer 20,223,089 tunne land

Summa af alla dessa 31,955,757 geometriska tunneland – eller in quadrat Verst förvandlat 138,080

Utsäde i Åker 10,383 tunnor råg, 25238 korn – afkastning af åker 93,990 tunnor råg, 25238 korn – afkastning af åker 93,990 tunnor råg, 157428 korn – Åring af äng – 7,213,536 lispund hårdvall, selting och starr hö – 3,440,208 lispund, moss och fräcken hö – Antal på Kreatur – kästar 14,476 – boskap 58299 – mindre kreatur 104,206. Diese angaben sind von Jahr 1839. MTA KIK Történelem Földl. 4r-25-375

på en ko räknas i allmänket i vinter föda från 120 till 180 lispund hö.

Lapska Harad – sodankylä Muonioniska, Utsjoki

Geometriska tunneland

Åker	Ång	Krono Skog	enskiltskog	Mossor, beng och Sjoär	Summa i tunneland
200	13,200	1,345,270	309,234	10,085,427	11,753,331

Lappska Härad

utsjäde i Aker		afkastning		Åring afäng
råg	korn	råg	korn	hårdvall etz. hö	moss hö
50 tunner	500	500	3000	76050 lispund	300700

hästar 650, boskao 2090, mindre kreatur 4100

Sjöfahrt och handel auf der schrift des Born.

Handeln uti Länets sjö och stapel-städer såsom förnemligast riktad på ut och in rikes sjöfahrt, här länge ansedts betydliga isymhet i Uleaborg som räknades för den tredje i Finnland, och drifvit den ansenligste handel i österbotten, varande denne stad en medelpunkt för 20 socknans rörelfe – äfven Brahastad äger en område af 4 de största församlingar i Orten med 40,000 menniskors befolkning – samt ochså besökes af allmogen från Kuopio Län.

Skeppsbygnader som städerne verkståldt för eget behof, äro derjemte med stor vinst bedrifne till afsalu i Uleaborg samt ägt mycket anseende och wärde för deras gada conservation sorgfälliga sammansättning och förträffelige wirke. – Skogsprodukter, föras mest till England och Nordsjöhammarne och viktualierne afsättas på Stockholm.

Torneå war fordam en blomstrande och förmögen stad, som idkade handel på utrikes orter och ägde tillgång, på export artiklar, så länge all handel stod i köpmans händer, men ifrån 1788 då bandseglationen fastställdes, och Landhandeln begynte taga öfverhand undergräfves redan stadens bestånd och dess förfall, hvilket eljest kunnat draga längre ut på tiden, fortskyndades blott derigenom, att Torneå försattes uti ett alldeles nyst måhända såsom gränstäd strångare politisk läge, förlårade större delen af sitt fordna handels-gebiet i de Svenska socknarne och Lappmarkerne, samt såg någre af sine mest bemedlade och active handelskus lemna staden, och till nårmaste utrikes strand öfverflytta den handel hvarrå Torneå var funderad. – Lidne förluster afägde ressourcer af allmänna Crediten och minskadd förtrående hos ortens inbyggare, har försatt MTA KIK Történelem Földl. 4r-25-376 de handlande uti ett siags liknöjdhet och sådan overksamhet, att de icke vågat någre företag, hvartill stadens läge och spekulatio med Lappska produkter, samt den bland allmogen i orten rådand. Välmoga skulle lemnat omtänksamme köpmän de besta usfigter, utan hafva de fleste af stadens handlande lika med mängden bland innevårarne lefvat af jordabruck och fiske doch besserte sie sich in 1822 und 1823. – Uti Torneå stad, fins utom kyrkan publique bygrader, Rådhus och pedagogie – enskilta personer äger 6 vederquarnar. Skepps hamnen Rölltä ligger 1 mil ifrån staden vid Torneå elfs utlopp i bottniska viken. – För Sjöfahrt finnes för när varande into enda Staden tillhörigt fartyg, utan endast några små Jagbåtar. – Krone utskylder belöpa för 1823 till 915 reubel banco.

Brahestad, som har stapelrätt, år belägen på en ganska sundplas uti en hafsvik, som formeras af 2^e halfvår – utom kyrk paedagogie-hus sjötullkammare, bandsprute och helsbrunshus samt gäldstuga – handlande äga 2 skepswärf – Hamnen är bequem och ligger tätt invid staden.

Uleaborg I de förflutne århundraden har staden varit nemsökt af 5 svåra eldsvådor, och efter hvarje sådan olycka blefvit utvidgad, så att stads planen nu utgör 75 Geo: tunneland fördelte i 4 stora Quarter. kammen ligger ½ mil från staden mycket obequäm och alldeles öppen for hafvets stormar har tvenne privilegierade skeppskvarf in vid staden, och en tredje på 2 mils afstand i Ijo Socken

Uleborg 1841 den 14 Januar. den starka kölden som under innevarand vinter är rådande stig till 38, i öfre Tårneå frös quecksiffvret.

Der süsse mund der Schweden – trinkt man Rein oder französischen wein, so werden grosse stücke zucker dazu serviert.