MTA KIK Történelem Földl. 4r-25-297

Finnlandi Uti Jegyzetek

24 füzet

Karessuando

Anteckningar öfver fälttågen emot Ryssland åren 1808. och 1809 af Carl Johan Holm Stockholm 1836.

Anmärkningar öfver nödvändiga uplösningar vid Holm Anteckningar öfver fältogen af Adlercreutz. Stockholm 1836

Geografik och Ekonomisk beskrifning om Kemi Lappmark af Göran Wahlenberg. Stockholm. Delén 1804.

Anteckningar om församlingarne i Kemi Lappmark af Sjögren. Helsingfors 1828.

Laestadii Journal öfver Missionfresor i Lappmarken 2 Del Stockholm Nordström. Secundus tomus armo 1833

Resa genom Sveriges och Norriges Lappmarker af Zetterstedt. Lund 1822.

Blom resa genom Lappmarken

Rask Lappsk Gramair. Kiöbenhavn 1832

Stockflet gramaire

MTA KIK Történelem Földl. 4r-25-298

13 Juli

Die Dalekarler sollen so viel Muttervitz besitzen, ich will etliche anekdoten notieren:

Der bischof von Härnosund stand auf der strasse und fragt zwei vorübergehende bauern von wo sie kommen – sie sagten, da von oben – der bischof wollte es nicht verstehen, und fragte nun wass macht Gott Vater, wenn ich von da kommt, – er denkt und denkt, – nun wass? – – Wie dass kommt, dass er seit Aaron kein bischof um sich sah.

Als der prefect in fahlun, ein kleiner Mann, sich ein grosses schönes haus bauete, und einst bei den fenster hinaus sah, kam ein bauer, und blieb stehen um dass gebäude zu betrachten – nun wass meinst von dem gebäude, wurde er gefragt – – es ist schön, doch scheint es ein zu grosses nest sein, für so ein kleinen vogel.

Einer führte mahl eine magere kuh auf den Markt, ein herr kam und fragte wass kostet diess skrof (die äussern stellen eines schiffes) – der bauer zog den kuhschweif zur seite und sagte, geh in die kajüte und frage den Capiten.

Als ein gutsbesitzer die junge frau eines törpers küsste versprach er ihm, wenn er eine frau sich nimmt, soll er die nähmliche forderung haben – und er bekam auch den kuss, als ihm der Grundherr fragte, wie es ihm gefälle, meinte er, es wäre aber nicht schlecht, wenn sie, von mein weib noch mehr verlangt hätten.

Vor dem bischof Almquist erzählt man auch viel – In den Örebroer landtag war er der erste der Bernadotte zum König vorschlag – als er einmahl, mit mehreren bei tafel des Bernadotte war wurde gespasst, und Bernadotte meinte, er hörrte dass der Bischof nicht so viel trinken sollte – er antwortete, er war nie betrunken, ausgenommen den Landtag zu Örebro etz.

Wir kamen wieder auf dass Aftonblad – wie es alle jezigen berühmtere Männer Svedens zuweilen auch verfolgt – die schreiber hinein sind Hjerta, Fröhlich, Boie etz. – – er citirte die worte Gustav des ersten: wenn dass feld keine frucht bringt so schreiet ihr über mir, wenn der himmel keinen regen giebt bin auch ich schuld etz. – so thuen diese nun auch, wie ein bischen misswäxt kommt, so soll die Regierung den bauern helfen –  in Umeå, Lulea, wenn es gute Jahre sind, so hat der bauer genug zu säen und zu essen, dass er die bei sich arbeitenden Törper damit versehen kann, darum ist es ihm gut da – doch denkt er nicht auf weiter, die halfte seiner frucht verbreiet er zu bier und MTA KIK Történelem Földl. 4r-25-299 brantwein, mit sein überflüssigen geld kauf er kaffe, zucker etz. bauet sich grosse gebäude, seine mädchen müssen feine stoffe haben etz, so vergeudet er sein vorrath, anstatt dass er sümpfe austrocknen und andere verbesserungen machen wurde, oder wegen ein vorrath in zukunft sparen würde, kommt dann schlechtes Jahr, so ist er nicht im stande den arbeitenden törpern essen zugeben, und die meisten arbeiten bleiben negligirt, dass er in etlichen Jahren zu bettlerstock kommt –

Wegen den gesteriegen streit, dass Lappen in Biarmien Commercium haben konnten – wurde mir demonstriert hier in Finnmarken in den fordner zeiten Colonien der Quaener etz. – Der Norden hatte auch zu allenzeiten genug bevölkerung und war handel und waren kriege wie sonst wo. – Die kenntniss dess Nordens darum durch handel und den vielen streifzügen der Normänner, konnte besser und vollständiger in Alten zeiten sein, wie nun,  – Mit Christenthum hörrten alle raubzüge auf, die welt wurde ganz neu, wie Völker und Städte neue Namen bekamen (Christhiania eher Olfots, Drontheim) die kenntniss der vorigen bleiben sagen, zum kinder schreck etz.

Die Wasser Vögel in Norwegen dienen den fischern in ihren heringfang, wenn nähmlich die Vögel eine strecke heringe bemerken so taucht einer und treibt sie zur wasser höhe, von wo dann die andern Vögel rauben wass sie können, sieht diess der fischer, so eilt der und wirft sein Netz – Dass sich heringe dem Lande nähern weiss man keine Ursache, doch dass sie dann in Meerbusen gedrängt werden thut der Wallfisch sie entgehen so dessen verfolgung, weil dieser sich so weit hinein nicht traut, zuweilen werden heringe dann von andere fische in den fjorden verfolgt, in dem Wirrwarr geschieht oft dass viele ganz auf dass land geworfen werden, es sind ganze fischstürme.

Anekdot: In Upsala war in Zeiten der Christina ein knabe, der den ganzen Virgil ausvendig konnte. Als Christina nach Upsala kam wurde ihr dieser knabe vorgebracht, und er bestand seine prüfeng gut – so fragte ihm die Königin et quot colaphos accepisti, donec ista ite impressa erant Capiti. – Infandum regina jubes renovare dolorem, antvortete der Knabe.

Zu Karl 13 kam, ein Upsaler Student zu klagen, dass dass Consistorium ungerecht MTA KIK Történelem Földl. 4r-25-300 ihm reiicirt hat und ihm zum Magisterium nicht – doch meinte er zuletzt, er väre nur gekommen um zu erinnern, dass da Consistorium so ganz selbständig handeln kann – nun kann es der König ohne diess nicht mehr ändern. – Wass? fiel der König ihn ein, kann dies der König! nicht ändern – ich will diess gleich zeigen, – und schrieb an dass Consistorium und der Studierende musste admittirt werden.

Folkmängden år 1835 i Karesuando. 747. Bönder på egna hemman 26, på andras hemman 9. Lappar som hafva Renar 100 Man. 100 Quinna – utan Renar 6 Man 9 quinna. kringstryckande o Vallhjon 53 M. 61 Quinna Summa 159 Man 170 Quin. hushäll 160.

Veron pysäihtäminen

Veri seiso niinkuin seinä, asetukkun kuin aita sinisen lihan sisässä, niin kuin miekka meressä seiso, sapeli saran nenässä jonka kuu kärestä paista, päivä festistä velähti, ettei maito maahan juokse, puna peltohon putoa miehen hempu heinikko,

Kuin rauta pahan tekee

Kuinka sillon lauletan kuin rauta pahan tekövi terä hieno hempa soovi noin sillon laulettuhon 0 sinua rauta raukka rauta raukka koito kuono mixis vestit veliesi virkosit emosilasta, tullus jälkes tuntemaahan, haavasi parantamaahan, ennen kuin sanon emolle, valitan vanhimmalle, enempi on emolla työtä vaiva suuri vanhemmalla, 0 sinua rauta raukka ruomahinen, ruoma rattaren tekemä, et ses silloin suuri ollut etkä suuri etkä pieni, etkä kovin koriakaan, kuin minä sinun sormin suosta nostin koprin kuohosta kohotin et sas silloin suuri ollut, kuir sas maitona makasit, nuoren neitosen nisist kasvannaisen kainalossa MTA KIK Történelem Földl. 4r-25-301 rauta raukka koito kuono, tullus jälkäs tuntemaahan eipä maito maahan jouda niinkun puun urohon kulta eikä puna peltohon putoa, miehen hempo heinikkohon Neizus Maria emonen, rakas äiti armollinen, levitä sinä lehtilemme, tulevallen tukkiheksi, liites sormisin nimätön, tukkiheksi tuiman reijän, paikaksi pahan veräjän, sidos silki rihmollasi paina palmi koisillasi kun ei toustakaan nittään liene, liha lemmon leikatahan haavollen parantehiksi, ei rauta paha olis ilman kärmen kähut, maon musta muojohitta, hörhileine hien lintu kanto kärmän kähiijä, madon musta muojohitta, sepän ilmolan pajan raudan karkasu vetään, mehiläinen ilman lintu, pojahti pajan ovelle sitten toisi maa, siivessänsä mettä kielensä nenässä, kipehille voitehikse vammolle valovesiksi, kipi on kivussa olla, vaiva vammassa elä, kipiä on kivuttarella, vaiva vamman tyttärelle.

Diese sind von Alten Fahler geschrieben wurden, doch sind sie so alt, und von Sotkamo gebracht, dass Lönnroth sie bestimt hat.

Memorial

1. folkmängden: Öfver Torneå Pastorat är 3588 vid 1839 års slut. – dödligheten ibland barnen verörsaker den allmänt inrotade vanan at med surmjölk föda sina barn hvarifrån mödrarne i denna ort, af hvilka högst få kunna sjelfva amma sina barn, icke vilja läta afräd sig.

2. Skörden var det foregående året i anseende till långvarig torka icke ymnigare, än att det kunde anses svarande till 2/3 delar emot vanligt goda år – korntalet kan tagas till fjerde komet. Råg odlas härstädes af få, emedan det anses förmonligare att beså åkrarne med korn, son ock öfver allt begagnas till brödföda, och som få hafva större tillgång till tjenlig åkerjord, så kunna åkrarne väl gödas samt med sistnamnde sädes font med större profit besäs alla år, än om råg skulle utsås. MTA KIK Történelem Földl. 4r-25-302 Af rägen som en del hade utsätt, erhölls 15 a 18 kornet. Till förekommande af brist på bröföda under missväxt år, har innevånarena sjelfva ej kunnat vidtaga annat, än att utspäda säden med halm och bark, hvaraf det fattigare folket begagna till den mängd, att allenast så mycket ren såd begagnas, som är nödig vid bagesten på det brödet måtte hänga tillsammans. Fisk fängsten bidrager väl till någon ehuru ringa del till lifsnäring, emedan laxfångsten å denna ort icke är betydlig, och allt för fä hafva tillgång till annan fisk, hvarföre äfven de flesta äro tvangne att ifrån närmaste stad till husbehof köpa salt fisk, hvartill mäst strömming nyttjas och som jemte bröd och surmjölk utgör jörd brukarns hufvudsakligaste föda. Utom Potates och rofvor, som af allmågen ännu icke mycket odlas, så är det allenast de få ståndperson, som uti sina små krydgårds täppor adla något litet rotkål morötter, rödbetor, sockerärter, sallat, spenat, kyndel, mejram, krassa, persilja, retikor, rediser, hufvudkål, pasternackor och lök, men med ringa framgång.

3. hvad folkets sädlighet beträffar så är den ej särdeles att klandras. Större brott föröfvas icke, fylleri lasten här äfven betyd ligen aftagit inom tvenne decennier och ehuru snikenhet och benägenhet, att försnilla och åtkomma sine nästas ägendom förspörjes hos de fleste, så kan några större tjufnader ej på längre tid föröfvats. Änskönt egenkärlek, egen sinnighet och alltför stor ambition är ibland folkets hufvud fel, så kan det samma såsom i allmänhet begäfvadt med godt naturligt vett likväl med fog och lempa lätt styras. Äfven oginhet emot de fattiga, såsam och föräldras ringa ömhet, för sina barn samt de fleste barmens sidvördnad för sina föräldrar, som här rör af försummad barn uppfostran, då barnen ej i tid vänjes vid lydnad och undergifvehhet, böjelse för luxe obwohl nicht so stark, som uti de närgränsande Socknerna, men svartill de snart kunna hinna om icke de högst förderfliga marknaderna som tvenne gånger om äret härstädes hållas blifva afskaffade. MTA KIK Történelem Földl. 4r-25-303

5. De sednare åren har åckerbrucket något förbättrats och sedan nu stor skiftet blifvit här värkstäld, så är all förhoppning, att framstegen i åckerbruket blifva betydliga, hvartill nu redan en stor del gjort god början genom artificiell spilnings tillredande, åkras stenande och dikens uppkastande, hvilket förut i anseende till den ovanliga ägoblandningen, som härstädes ägt rum, nästan sagd varit omöjligt. Den mästa fördelen hemtar jord brukaren härstädes af sin ladugård, som skötes med större omtanke flit och ohärdighet än kanske på någon annan ort i finnland (per medium 4 lispund jede ko). Fårskötseln är obetydligt, emedan i anseende till den odugliga får ras som i allmänhet finnas å orten, det anses förmonligare att föda kor. Biskötsel finnes icke. Landthusshållningen är föröfrigt försvarlig och utmärker sig hos de fleste, den inre hushållningen genom renlighet, ordning snygga och bequäma bolstäder – obvohl die übrigen zimmer nur für sommer sind, weil sie kein ofen haben.

6. Inga allmänna välgörenhets anstalter finnas uti Jetta Pastorat, utan försörjas sådana, hvilka icke kunna lefnara sig sjelfva och hvilkas antal härstädes är ganska stort, sälunda att alla fattiga, ålderstedna och sjukliga personer såsam och barn hvilka icke kunna värda och skjöta sig sjelfva äro byavis fördelta, å fattig Rotor bestående af högst trefjerde dels Mantal. De öfriga som mer eller mindre kunna genom arbete bidraga till sitt lifs uppehålle, men likväl fordra andras omvärdnad och eftersyn äro fördelta å rotor bestående af ett halft fjerdedels till och med åttande dels Mantal. Alla öfriga fattiga personer, som väl kunna värda sig sjelfva ach penon arbete ehuru ofull ständigt, fördeles de tider på året, då arbete för tjenst icke kan fås uppehållas hvar och en inom sitt byalag sålunda ett ifrån hvarje hemmans rök betalas högst 10 kappar Dorn till en viss utsedd pålitlig man i byalaget, hvilka sedermera i samråd med fattig försörjningens commites Ledamöter samt byamänner ofter behof af det insamlade understädet uddelar till de nödställde nödigt understöd emot det att den understöd erhållande om görligt är MTA KIK Történelem Földl. 4r-25-304 genom arbete om ej tillfulle likväl till någon del ersättes det erhällna understödet, då den genom arbetet erhållna ersättningen kommer att blifva en fond för fattiga personers framtida understödjande; men skulle icke de bestämda tio kappar per rök vara tillräckliga till byalagets fattiga personer nödtorstiga för förjande så besörjer pastorn som är ordförande iden tattig försörjnings comite hvilken redan ar 1831 i denna socken organiserades och hvilken handhafver fattigvården att de nödlidande blefva understödda ifrån församlingernas fattig Cassor, som tillkommit genom influtine Salären och försanlingens medlemmars frivilliga gåfvor; men som sagde Cassor under de fråra missväxt ären kommit till förenämde ändamål. Alla för dags fenning arbetande backstugu och inhyses hjon såsom också tjenste hjon, sem hara barn böra afstå hälften af deras lön till deras barn uppehålle och uppfostran enligt bestämde reglor. Lika så äro ogiste hjon, som icke vilsa sjelmant uppsylja deras skyldighete att så myeket görligt är bestå sina barn fattiga föräldrar, ålagde att till de sammas underhåll afstå tiande delen af deras lön.

7. Imim pastoratet finnes hvarken allmänna eller enskilta elementar Läroverk. Den enskilta undervissningen bettrides ibland allmogen till en början af föräldarne sjelfva, som lära fina barn läfa samt jedermera af tvänne ordinarie prestor nemligen pastoren i moderkyrko och kapellanen uti Turtola kapell församling. Uti dessa tvärme församlinger som utgöra an sträcka af 18 mil i längden och 22 mil i bredden, och som äro fördelta uti 20 Läpförhörslag hall as årligen vinter tiden Läsförhör vid hvilka såväl det äldre folkets som ungdornans och barms Christendanes kurskap och innan samt utan lässning undersökes. Godtjenst hållas uti kolari Predikohus som är pfemil aflägset ifrån moderkyrkan tvänne gånger årligen olf pastor och fyra gångor af kapellan etz. De som äro allsför tröga lära sig läsa under visas äfvero af förfamlingernes Klockare uti stalning och läsning vid så hällade klockar Skolor. MTA KIK Történelem Földl. 4r-25-305

8. År 1836 har på kronans bekostnad en ry landsveg blifvit påbörjat som skulle ifrån alkula by sträckastill pello by 6 mil utför Torneå elf, men i afdseende till åtskilliga byamäns genom en intrikat fullmägtig, gjorde protest emot riktningen eller stället hvarigenom vägen skulle ledas, påbörjades arbete ¾ mil norr om Alkula uppåt och fortsattes inom 3 år uti en sträcka 4¼ mill empello by dervid arbetet afstadnat den uppsödjade vägen är na nästan totalt försfallen.

Öfver Torneå den 20 Juni 1840

Nedertorneå Socken

Folkmängden skulle i synnerket de sednare åren då inga epidemiska fjulidomar inom Socken varit gängse, om icke ständiga utvandringar åt Norska finnmarker, der arbetsföra personer utan betyg och vederbörligt tillstånd blisvit amottagna, ansenligen ökats.

Höst södet odlas i ganska ringa belop endast i tre a 4 byar inom socken

Skogen inom socken är mycket medtagen och för de flesta innevånare så aflägsna att de med yttersta absträngning kunna förskaffa sig sitt bränste.

Emot sedligheten hos allmogen är visserligen äfven här mycket i allmärhet att anmärka, snatteri bedrögeri, är ochsä inte i aftagende.

Äckerbruker i denna socken står ännu mycket efter detsamma i de sydligare Socknarne af länet – orsaken bör ingalunda jordmånens beskaffenhet, hvilken öfverallt i sveknen är särdeles bördigt, utan förnämligast dels i folkets ring hog för jord bruck dels och deri att fiskeriet som öfvas aff de fleste upptager största delen af tiden under sommar månoderna.

till boskaps underkåll begagnat sig i nödfall löfbrott och renmossa

Otukslasten tyckes vara i tilltagande och vägta barn frama födas hvaraf trenne sistledit år jemväl blefvo aftagatagne af deras modrat, som derför blifvet till ansvar befordrade. MTA KIK Történelem Földl. 4r-25-306

Kemi Socken

Den ofeden som allmogens hustnur och quinnor hafva hår och i Torneå Socknar, att ej sjelsve gifva di åt sina barn, utan föda dem med den kattade Nappen, räkar enligt min öfvertygelse den stora dödligheten ibland de nyfödda barnen, emedan mortalitets tabellerna utvis, att il Kemi och Torneå Socknar dö årligen nästan hälften af barnen inom första året då deremot i de öfra Socknarne af Contractet hvarest mödrarne sjelsve gifva di åtsina barn få dö inom förstra året

2) femte kornet är det högsta man i allmänhet kan af kornsädet beräckna då goda år intreffar – af rågen 12^te som de sednare åren under vintrarne hos flere gått ut. då missväxten tätt följt hvarannan, allomgen äfverallt nögdats nyttja halm bröd med mera och mindre korn mjöl deruté. Bark nyttjas här inte sedan husshållningsfälskap för mera än 30 år tillbacka begyn befordra potates plantering i Socken har allmogen mera och mera lagt sig på odlingen – inga hoydgärds växter odlas af allmogen. Skogen är i nedra sockens delen mycker medtagen men i Tervola kapell förfärdigas lax haftunnor och Smör tunnor för Kemi och Torneå Sveknar. I öfversta delen af Tervola, 6 mil ifrån elfmynnet blit en såg inrättad den första i Socken.

3) Snatterier och bedrågerier äro öflige, hvilka laster ansenligen befordras genom folkets ifrån äldre tider vanliga handelsresor och den särdeles böselse för handel, som är så allmänt rådande hos denna och nastgränsande Socknars allmoge, hvartill jog ej kan undgå att hånföra, den olofliga bränvins minuteringen, som öfvas nästab i hvarje gård och är ett högst fördönsmeligt medel att underhålla och befordra fylleriet.

4) för 50 År tillbaka hade Kemi boerne inga diken i sina åkrar och garska så körde åkern utan spadade upp den; småningom lade de sig till den vanliga finska plogen och järn harfven, samt begynte äfven dika sina äkrar samt fleste att tega dem. MTA KIK Történelem Földl. 4r-25-307

Uppgifter till Statistik beskrifning öfver Kemi Härad

Kemi elf – dass längden inom Häradet är 159000 famnar, och gela langden ifrån spring källan till utloppet vid pass 288000 famnar. djupleken varierar emellan 2 och 5 famnar med undantag af forssarne. uti hvilka ofta vatten icke fins till mer ån 1 alns djup. Vanliga strida eller hastiga loppet beräknas per medium till 1500 famnar i Timan.

Elfvensbredd i vatten flod varjerar emellan 500 och 3000 alnar och djuplek omkring 5 a 6 fammar och vattnets lapp 4500 famnar i timan.

Torneå elf som utgör gränsen har sin uprimelse från Torneå Träsk beläget inom Norrige – Dess längd inom häradet är 102000 famnar och hela längden till utloppet 240000 famnar. Vanliga djupleken är 2 famnar och bredden varjerar emellan 3 och 800 fanmar – Vattnets lapp kama antagas till 1500 famnar i timmen. Stränderne äro till större delero laga och sumpiga, utan vid forssarne der desse äro sterila och på många ställen äfven omgifne ab berg och höga klippor. Elfven flöde sker v. medlet af Maj och påstår i circa 14 dagar. Elfvens bredd då är 1000 till 1200 fam. djuplek 3 famnar – vattens lopp han antagas till 4000 famnar i timan.

Landungsplatser (hammar) och uplagställen finnes vid Kemi och Torneå elfvens utlopp i boreniska viken. Hammen i vid Kemi utlopp äs af ingrn betydenhet emedan å orten, icke finnes mer än ett enda fartyg, i sednare lider nyskassat för exporten af allmogens Landtmanna produkter, bestående hufvudsakligast af Lax sykm smör och kalfskin. Hör finnes inga providerings förråder upplagda, Hamnen vid utloppe af Torneå elf tillhör Torneå stad, och där finnes troligen alle heller några providerings förnådenhater magazinerade.

Skepsfarten i Härader är intet att omtala, då endast en Schonert finnes i hela Häradet, och inga större fahrkaster ifrån andra orter besöka den uppgifne Hammen – så synes deras huru obetydlig skepsfarten är. Med det angifne fahrtyget exporteras hudvudsakligast Lax och smör, till Petersburg och Stockholm. Dass resa tetrer äro alldeles obestämda. vanliger göres denna 2 resor på året – dess dragtighet uppgår till omkring 600 tunner och importen består vanligen af Mjöhl, Span mål MTA KIK Történelem Földl. 4r-25-308 hampa och tabak ifrån Petersburg. ifrån Sverrige infores icke något. Skut eller båth farten är deremot af mera vigt. Allmogen äger omkring 1 a 12 såkallade Pagter, som utan uppehåll göra refor till städerne Uleaborg och Torneå, mädesse utsöres i synnerhet bräder och planckot infrån sågvaken vid Kemi och Torneå elfvar samt kalix vid och travaror ifrån hafskusten till de uppgifne städerne, och infores vanligast salt för ortens Fiskverk. Stundam äfven mjöhl och Spanmål desses drägtighet upgår per varornekan antagas till 50000 rubel och import varornes värda till circa 15000 rubel. Med sådana fahrkoster göres valiger en resa tour till städerne på 8 dagar. Uti elfvarne kunna dessa elldeles icke begagnas, emedan desse äro både för grenda och strida dertill. Där begagnar man sig endast af Båthar, med hvilka ortens Landmanna produkter undföres till hafskusten och äfven stundom till Torneå stad. Utför Elfven kan omkring 100 a 150 Ustyngd på dem nedkaffas, men uppför elfven endast ankakring 30 lisp. Desse båthar förtskapfas genom rådd utfom och statkning uppföre elfvarke. Jagterne deremot ende segel. Dragning medelst lina ellen fläptåg nyttjas hvarken för fort komste af större eller mindre fahrkoster. – Lastandet af Jagterne för bräd transport sker vid Elfvarnes utlopp uti Kemi Pasko, och i Torneå och Pästå heman. Med inlanting af ved, kalk, och trävasot allerstädes på hafskusten där allmogen för sin bequemlighet under vintern ihopsan lat dessa articlar. Desse Jagter stå till begagnande både för Kronans och enskiltes räkning emot fragt. hvars belopp för en resa toar tia enderas af Stöderna ar omkring 60 till 80 rubel, alt som de äro drägtiga. På orten bygges sällan några fahrkoster de upphandlas vanligen ifrån Uleaborg eller i närheten deraf, emdan allmogen är icke inkommen i detta yrke. Bygnad materialien finnes toifelfaten, men ej på närmare afstånd än 6 mil ifrån Kemi Elfs utlopp, dil de Lender påstående våhrflod kan nedflattas för fartygs byggeri behöfde ej arbetsfolk införskrifvas, emedan folker på orten äro försvarliga timmerman, och kunna under ledning af byggmästare utföra hvad flags byggnader sam hälft. högfe 20 personen i häradet syfselsätta sig med förfärdigende aff vanliga båther, men med större fahrkosters uppbyggande befattar fig ingen. – – – Elfvarne förete inga andra märkvärdigheter än att de äro fiskrika. Idem upfiskas i goda år 2 till 3000 turmor lay och 7 a 800 fill de äro lappfylde et en myckenhet svåra. Forssar som gör våra transporten hogst mödsamma och äfvertyrlig. Skorgården bögge utloppet år vedsträckt.