MTA KIK Történelem Földl. 4r-25-247

Finnlandi Uti Jegyzetek

20 füzet

Kittilä.

MTA KIK Történelem Földl. 4r-25-248

30 Juni

Kittilä

dass [..]piege sattige grun an dem fluss Kariniemi

Der alte Kariniemi erzählte gestern Abends viel von seinen Vorfahrern hier – nur schade es war so wenig davon zu verstehen. Vor dreihundert Jahren konnte es sein – so wohnten hier mehrere lappen, Russen kamen aber, und tödteten alle, nur ein Mädchen Kitti von Namen versteckte sich in eine höhle. – Kaum waren Russen abgezogen so kam aus Savolax der Paavo Yletyinen, er war entflohen er tödtete den Bruder. Sie bekam von ihm etliche kinder, doch kamen später die Söhne des getödteten und mordeten diesen, er wohnte hier wo der Priesterhof steht. darnach geschahen mehrere einwanderungen aus Savolax.

Es sollen mehrere Nojat hier gewesen sein, und von solcher kraft dass einer auf einem mühlstein sitzend über dem fluss Ounas kam – doch nun ist nur ein fuscher. Der Alte sagte viele beschwörungs formeln in winter 1839 und 40, sass eine Comite in Åbo wegen ein gränz reglierung

Paisun eli pukama sanat

pukama pukama putkenpoltama

levitä jurta pianenä päätä

jolles paranu nii tute niin sureksi

kuin kirkon knuppi.

Paisun eli koskema

Yksi porto pojan sai Jonka pää hauvatti

Se pyhän sant Yrjenen kirkon kynnyksen alle

Joste nousi kolme kova tautia, rutto ja rupi ja punanen tauti

vater unser dreimahl – zweimahl ohne amen, nur zuletzt muss es gesagt sein – man geht um das weh mit den finger omkring, und spuckt und knirscht mit dem zähnen, denn sonst wird es nicht gut.

Veren pysäihtäminen

Pysy veri lihassa, niin kun sen sielu helvetissä, joks oikein tietä ja väärin vanno aliud in Muonioniska Jesuksen Christuksen veri joka an voimallisemp Yhmisen verta pysäyhtäköön, sinun veri haavas.

Vihat pois veri haavasta – wenn man auch den schmerz will nehmen

Ei rauan haava kipeä ollutkaan, tuli muurainen kusi siihen Mutta mettiäinen mesi lintu toi siihen voiteen puolen viettä meren päältä. Isa meidän siihen päälle. MTA KIK Történelem Földl. 4r-25-249

Hevosen maihin suostuttaminen.

man bringt das pferd zu einem in der erde fest stehenden stein, legt heu daneben und niemt salz in die hand – so führt man es dreimahl um den stein und jedes bekomt es saltz und diesen worte

Seura sitä kiviä, niinkuin perkele seura sitä, joka oikein tietä, väärin vanno – dass pferd muss jedes mahl mit ein fuss den stein berühren. – es lauft nie weg darnach.

Kuin vesi mene haavasta.

man geht zum fluss nimmt ein stein, der die hallte in wasser die hälfte trocken ist – druckt ihn auf die wunde und sagt

Kivellä kipu pahall vaiva ja ihmisen liha terväksi, jolles auta tästä häästä niin en vedä vedestä. enkä auta tulesta – Isä meidän kolme kerta man nimmt drei steine, einen nach dem andern und sagt immer das nähmliche. aliud Vesi vanhen veljäksistä tuli nuorin tytiäristä Ota pois ähkäst (svedan) Veä pois vehkas.

Riisi lasta syöpi

Joseppi Jumalitten luoja viritti tulisen jousen anpuaksen matoa luikahti menet tuonne viiru peäskynä meri puolen kymmenet, tapa tämä mato. – juomaan katzoa – Isä meidän kolme kerta.

Lapsen synnytämisessä

Neizi Maria Jesuksen Äiti tule selittään, on hören pojatkin selittänyt, tule tämänkin syntinen selittämään.

Von Kronvogd Vallenius bekam ich mehrere gute aufschlüsse. Lapp marks Vögderi eller Härad hat 3224 personer – Man säet roggen 13 tonnen 15 kappen – gerste 828 tonnen 7 kappen – Erdäpfel 26 tonnen 5 kappen.

In Enontekis Lappmark ist Mantal 2 19/32 und bezahl 23 Riks 10 Sch B^co – Kittilä hat Mantal 11 7/16 bezahlt 73 Riks 36 Sch B^co hat 16 backstugor die nichts bezahlen. –

Sodankylä Lappmark hat Mantal 18 15/16 bezahlt 118 R. 46 S hat 15 Bachstugor – Enare hat Mantal 3/4 – 4 hemman 57 fischer Lappen – bezahlt 51 Riks B. – Utsjoki 1/8 Mantal – 1 hemman 44 fischer lappen 24 Fjäll Lappar – bezahlt 31 Riks. B. von 1841 wird alles in Russischer münze bezahlt – ist gesteigert zu 1500 rubel MTA KIK Történelem Földl. 4r-25-250 wass nun [...] aufmacht – Wallenius meint – die wenig Lappen die sie noch haben entfliehen auch noch nach Norvegen, nun schon – vermindern sie sich Jährlich und lassen sich in Norvegen einschreiben weil sie sonst, wenn sie nach Norwegen als fremde kommen, von den andern Lappen viel seuirt sind – doch – sind sie in Norvegen eingeschrieben, so sind sie in Winter hier in ruhe, in Sommer sind sie in Norvegen als ihrer heimath dasselbe – Nach dem friedens traktat können sie beidenseitig über die gränze – doch thun sie den Russischen theil nichts gutes – sie lassen es in Winter ihren Rennthieren hier gut geschehen, auf Sommer locken sie nur die hiesigen auf ihre seite.

Lappmark	Enontekis	Kittilä	Sodankylä	Muonioniski
pferde	11	122	138	44
Kreaturen	215	929	1070
schafe	200	919	1014
Ren	1100	704	351

Die übrigen ergänzungen soll ich von Wallenius noch bekommen. – Alles diess sind eltrackte von Jörde och Upbörds bol öfver Lappmarks Häradets Lappmarker för Året 1839.

En kort statistisk öfversigt af Lappmarks häradet – af Krono Vogden Vallenius

Häradet är fördeladt uti i församling och 5 Ländsman Districkter. – Folkstacken af den samma uppgår till 4100 personer. 800 800 1200 1300 / 4100

Utsjoki Lappmark består af en upphöjd fjell trackt med nästan oräckneliga fjell kullar, i hvilbla de största elfvarne formeradt dalar.

Demma fjelltrackt är mycket längne, än sjelfva fjellrücken och äfven längre än fjelfva, fjellryggen utskatt till haf i Finnmarken uti Norrige, hvilka 2 ochjå följa hafstrande vid Tana Elfs utpopp i Tanafjord. – Den är blot så hög, att dess fjellkullat ej äga mindsta Björkskog, ej behälla någon snö längre än till midsommaren, äro endast bewaxte med MTA KIK Történelem Földl. 4r-25-251 sådana fjell örter fom i allmänhet tillhöra lägre, och ifrån fjell ryggen afskilda fjellberg, och ej sådana som stora fjellryggen, nästan till dess högsta spett är betäckt med renmossa. Fjäll kullarne äro åt sidorne längsluttande, utan några betyd liga branter, samt nära vid Lvarandra belägna, så att de den ena med sin fot slutat vidlager den andra. – de emellan dem varande kähracktiga dälder, och nedra hälften af deras sidor äro beväxta med läga glesa björk buskar utan minsta teka till barr skog.

Enare lappmark består i allmänket dels af fjoär deks af torra skogsberg. Sjöarne intaga vid pass 1/6 del af hela landet; kärr och nyror mycket få, Jordmänen är ganska ofruchtbar och endast vid de största elfvarnes utlopp ser man nägorlunda gräfvaxt och stor läf skog, – nästan hela landet bewäxt med tallskog. – Jordmänen är nästan öfver del ej allenast rid vattendragen, utan äfven dem emellan Sandmo, betäckt med renmossa – ofvanom Sauvajärvi är landet doch fullkomligt släd utan minsta backe. – Peldoivi är en fjellsträckning emellan Kamasjoki början och Enari joki förening med Karasjoki några mil vesterut ifrån Sautijaure. dessa kullriga fjell hufvuden äro de högsta inom häradet.

Sodankylä med Kittilä Lappmark – kärr och myror intaga största delen af landet: troligen ända till 3/4 delar deraf – de största af dem äro särdeles stora och mycketwatten rika samt djupa, så kvarken boskap eller menniskor kunna um sommaren komma up på dem; gifva början till de mesta elfvarne, och meddela dem det bruachtiga vattnet. –

Jordmänen emellan myrorne är sund; dels blandad med gul skogsjord längre up i landet, dels mera ren och fin vid de störne elfvarne.

Skogjbeggen äro ganska få, spridda här och der kring landet och utgjord ej några kedjor eller sammanhang, utan äro uppöjda likasom tillfalligtvisa omgifra af låg sank mark. MTA KIK Történelem Földl. 4r-25-252 Fjellbergen äro wäl temmeligen tallrika, men alla enstecka, då Suolaselkä och Kuivaselkä undantages, (hvilka utgöra temmeligen betydliga fjell strächningar vid sockens nordostra sida) samt spridda här och der öfver landet dock i synnerhet at vestra sidan till formen läg kullriga och bestaende af lösa kontiga stenar utan någan jord.

Muonioniska socken med Enontekis Lappmark. Landet är mera flackt, full af större sancka myror, kärr och mossor med smärre insjoär, sammanbundne af små skog bewäxta kullar och höjder, utom några fjell berg som här och der visa sina kullar, hvilka består uti Allastunturi etz.

Watten.

Tana (lapska teno) har en mängd forsar, hvaribland må nämnas öfver kyngas, är nära en mil lång och svår att färdas neder köngas som hvarken up eller nerföre han färdas med båt, utan båtarne skall dels dragas öfver en berg udde, dels med stor fara flapas med rep efter standen – för öfrigt är Elfven starkt fajtande, ända till seidan och sedan näften spak. Derma elf som framlöper genom en af fjell formeradt dal hvars sidar äro branta bestoände af kuller stenar, så at de svårligen kunna upstigas. – Djaplekero af elfven är 1-2 fammar – botten grunden är sten.

Utsjoki, har springkällor ifrån Murosjärvi (vid almärna wägen emellan Utsjoki och Enane) dels ifrån kärr och Morast belägna vid Petsikoo vuolla fjäll. Långden på elfven utgör 52,5001 fammar, djupleken ar 1/2 a 1 Aln – ständer äro mest brandta, bewäxta med obetydlig furu skog, men mera björk och vide. – Elfven går up med Juni Månads ingång och fryser till i början November. – flödar vanligen med Juni Månads ingång, och härror af infallande blida med regn flödandet påstor 8 a 14 daar, alt efter årstederna – Vattnet stiger 2 fammar. – Båtfart begagnas i Socknen hela Sommaren ifrån början Juni till slut af September – Båtar MTA KIK Történelem Földl. 4r-25-253 äro emellan 4-5 fammar, inrymma en tyngd af 30-40 lisp Inportvarorne äro förnämligast salt och Mjol samt Hafver Gryn som hemtas från Norska Handelsplatserna. Saltet betalas med 24 Riksdaler Riks tunnan – Mjölet med 1 Riks 24 shill, samt grÿnet med 2 Riks nämde myntfort lisspundet. Sädana resor verkstellas på 8 dagar. 9 brist på dugelig skog är båtvirket däligt. Dagspenningen för någon erhållende arbetare utgör 32-40 skilline.

Tana elf har sitt vatten dels ifrån skjetsamo träsk vid Peldovuoma fjell i Muonioniska socken, dels ifrån Karasjoki Norska elf. – fiskfänget i insjoärne är mera svagt, men dock fiskas do af Inbiggarene. – (i Utsjoki)

Enäre för samling

finnas skatte hemman 3 – Ny byggen 8 – fiskar elles skogs laps huss hållning 80 fjell laps 8. – Oblad jord ungefähr 20 tunneland Ångsmarker 100.

Enare joki tager sin början inom församlingen ifrån skjezem jaure in vid Peltotunturi på dess östra sidan, hvaför den i sin början kallas skjezemjoki och förenad med Nuolasjoki som faller ifrån Jaunajärvi i Norska finnmarken kallas Enare joki. 8 verst norr om Enare gräns förenad med karasjoki kallas den Teno as Normän Tana elf. Islössninger sker i Maj Månad – stiger till 6-8 fot. 9 fednare tider har Lax upstigande blifvat af nedanföre utslagne tvårpator hindrad till en altför kännbar förlust för en del Enare bor som deraf haft sin enda Näring.

Luttojoki har ursprung i Rautatunturi – gjuter stitt vatten kill Kola districkt, och der under namn af tuloma faller i hvita hafvet. Till Luttojoki upstiger Lax från saltsjön wid dess stränder är ingen bosatt, men besökes och beggigna ab Enare boer om hösten under Vildrensjagd – den är fiskrik gräsbewäxta stränder, kunde färdas med bot.

Auveljok aller på finska Ivatojoki upkommer från trakten af Peldovuoma tunturi, der Enari Kithilä och Enontekis grärforsammanstöta; hvarest den börjar ur ett stort kärr, samt ar flera träsk – är ungefährligen 108000 fammar lång. – Är en till 12 fot djup – Islösningen sker i början af Maj – vatten stiger titt 12 fot öfver den vanliga. – 30 verst nära utloppet finnas en by hyrö kallad, der de flesta nybyggen finnas (Nybyggarene äro MTA KIK Történelem Földl. 4r-25-254 afkomlingar af några för 50 År sedan ifrån kittilä utflyttade finnar – – vid utloppet formera flere gräsbeväxta holmer.

Enara träsk af lapparne Anar af Norrmän Indiager kallad hvart diameter ifrån S till N är 50 verst och från O till V likaso 50 verst, har nästan oräcknellga större och mindre Öar holmar och skär. Stränderna steniga och klippiga, att man icke kan landa på alla ställen – Träskhets djuplek är 40-100 och flere fot. Längden ifr VSV till ONO är circa 91 verst Träsket är siskrikt. bebos sommartiden rundtinkring här och der af Enara fiskar Lappar som hafva hvart hushåll 3 a 4 särskilta boningställen, emellan hvilka de ständigt flytha med sina fishelragder.

Alla träskar i Dess församling äro fiskrika, e synnerhet på sik, taimen, forellen (rauta tammukka) gädda abor Lake, harr, och löjon (muikku), I den idkas fisken alla tider om Året. Sik fisket är körnämligast lektiden som infaller kring Julen då der fiskas med nat under isen. Om hösten fiskas siken i Ivalo och är lönande.

Ängar. De fornämsta finnas vid Ivalo och Kamaselfvars utlopp, äfven i mer och mindre grad vid andra Åar samt vid träsk stränder och kunde i synnerhet genom Enaras och Moddisjaures uttappning mångdubbelt förökas, allenast 2-3 fot as vattenytan sjönk. Det myckna wattner hindra årligen höbergningen; ty den tiden plägar vattnet i träsken stiga, ty Juli Månad är vanligtois här ganska regning.

Jordmån. är öfverhufvudtagit ofrucktbar, i anseende till de myckna och vidlyftiga sterila sträckor, som finnes särdeles kring Enare Insjö, der jorden nästan öfverallt är betäckt med stora jord stekar, af flere fammars diameter hvilkat Wahlenberg i sin beskris ganska riktigt anmärkt; men åter finnes nejder der vegetationen är ganska liflig. Äfven kornet trifvas rätt väl på somliga ställen, der försök är gjordt. t.t. Weskoniemi en udde vid södra stranden af Enare insjö nära Ivalos utlopp, der kölden ej skadat kornet, sedan det der börjat kultiveras. Afven Moddusniemi vid Moddisjaure träsk der nuvarande Äbven upphört med kultiviring. Vid Ivalo der de flesta MTA KIK Történelem Földl. 4r-25-255 hemman och nybyggen finnas har sedan 1805 kultiverads korn med mer och mindre framgång. Ivalos stränder äro ömmare sör frosten. De sednare Ären ha innevåharne blifvit utblottade på utsäde, så at endast 2 hemman saade i sista sommar nagot utjäde. Afkastningen har blifvit god. Enare holmar och Uddar skulle erbjuda flere sådana till åckerbruck tjenliga ställen som Weskoniemi om uppmuntringar och fördamar för tagande exempel skulle gifvas. Men sådant koicke väntas af en fattigt, fördomsfullt och vid annat lefnadsätt vandt Volk.

Klimatet. Är ej så strängt, som man af ortens folhöjd förmodad utan beror ganska mycket af andra loedla omständigheter. Den störa insjön och de tallrika träsken hindra den tidiga kölden som årligen tidigt infinner sig, i de sydligare soekunarne som Sodankykä Kemiträsk Kuusamo Padasjärvi m.) Snön från de högsta Skogsberg smälte i slutet af Juni. Enara och Moddis träsken tina upp i medlet af Juni (i år i slutet af Maj) och frysa ej till förr, än i medlet och stundom slutet af November. Sanka myror kärr och Mössofinnas ganska få. Dessa och flere andra omständigheter göra ot klimatet icke är alttför strängt, men Jordmån är på flesta ställen obördig.

Landkulturen. der med har, som ofvanfäre nämdes, början skedt, men icke vidare.

Näringarne äre mångahanda Nybyggarne har gjort början med Boskaps afvel, hvaraf han har sin förnämsta näring med sitt Smör, ull, fjäder hudar tillbester han sig mjöl och salt från Wadjöe, Mårtansnäs och andra handelsplatser vid waranger fjord, och äfven vid den marknad som hållas vid Enare kyrkon. De yngre och raskare besöka norska haflüster ifrån April till Juli och der i famråd med Norrske lappar fiska och för fisket erhålla i utbejte mjöl salt och gryn m-m. af norske köpman (med Ryske få de icke directe handlas) Den öfrige tiden sysselsätte de fid med fiske, höbergning och wildrens samt arman jagt nära hemmorten. Fiskar eller skogs Lappen hafva börjat med Får afvel – wid MTA KIK Történelem Földl. 4r-25-256 aftagande. Ren afvel. – ganska få har kor. De har ifrån 15 till 20 och flere får. De begagna mjölken. Men deras hufvadsakligaste näring och föda är fisk, dertill något kött Ren, får, och vogelkött. Tall bark ingår i alla mat anrattningat, de äro ej flere än fisk soppa och kött wälling det de spädas med bark och afreda med något mjöl, om de ha tillgang dertill. En del af dem besöka och Norske hafskusten, och sålunda förse sig med mjöl genom fiskande derstades. Den fisk de sommartiden få utöfver dagliga bekosvet, torkas och förtäras vintertiden i ställ för bröd. Bröd ha de ej. De räkna ungefär 2 lispund mjöl på person, kring äret. Detto quantum verskaffe de sig med Fiskandet som nämades eller ull, fjader, Wildrens hudar, om de lyckas få några sådana, Björn, Warg räf eller andra skinn, renhom och torrfisk. De som ha renar quarr göra göra skjutser och släpa foror frän och till Norrige wintern igenom, och sålunda lif nära sig och betala sin ringa skatt. De förträfliga skogarne skulle erbjuda den rikaste förtjenster om de kunde använda dem, såsom genom tjäres brännning, Potask bränning, brädsägning, hvarpå de skulle ha, en ganska förnämlig afsättning i Norrige.

Till Landets och Kulturens upphjelpande skulle bidraga Padasjoki rensning, directe handel med Russland, Nederlags ställe vid Pasvidfjord, och någon såginrättning. Derigenom skulle ock de täta utvandringar, som skett de sednare Åren till altens kopperwerk, Hammerfest, Wadsöe och waranger m f. orter vid Norska hafskustan hindros.

Enare den 3 August 1839 Ad Durchman.

Sodankylä församling är den största inom Finnland dass långd ifrån nom ät söder är ungefähr 25 mil dass bredd emellan öster och vest circa 1% - Landet består till största delen af torra och sterila marker bewäxta med tall och gran – och till en mirdre del af mossor, af hvilka en del äro flacka, och den annan äter beväxta med tall ack björk. – Inga betydligare berg finnas inom Forsamlingen utom MTA KIK Történelem Földl. 4r-25-257 Finnland börjas nyäret redan tidigt om morgonen med visit [...]er, som aldrig villja taga flut, och på hvilka man här  [..]r mera afseende än på någon annan ort. hvarje stadsbo anse det för sin ovillkorliga shyldigket, att besöha alle sina bekanta; tes at uraktlåta sådant, är en ohöflighet, hvarigenom man förverkar sina anspråch på att blifva häg hommen vid en bjudning under ingångna ärets lopp. 9 allmänheten är visit etiquetten i finnland stroligt sträng Etter, en bal eller middag är man skyldig att sist inom veckaförlopp, tacka för sift som det heter, och det kann ingen försumma. – –

Bruken vid en bröllop äro garaska interessanta. Folket strömmar i skaror till bröllops gärden och det ungaparet mäste nödvändigt visa sig sisnart påminnelsen utifrån förnummutz, vore det, ochså midt under brinnande quadrille – hvilken osed! fen de tillfrädställt sina nyfikna blickar, gratulera de åt unga paret och draga sig tillbaka för att gifva rum ät andrn. det kann dröja och 2 timmar. MTA KIK Történelem Földl. 4r-25-258 Med vintern tuga Stadsnöjena sin börsan; nösfanrinas här likvär Jul och Nyärstiden, Jul afton firasinom [...]ten, men redam första dog Jul börjas spektakel m[.]  kerader etz.

Baler i Helsingfors gifvas ofta och de ganska lysande. de infödda finskorna äro i allmänhet blondiner bland österbottniska fruntimren träffer man långt flere med brunett ansigtsfärg än i det ofrige finnland i trakten af G. Karleby är knapt all finnas någon blondine.

Jallmänhet kläder de fig ganska enkelt, men med mycken smack, äro passionerade för dans och darfa med mycken grace. MTA KIK Történelem Földl. 4r-25-259

bergskedja som utgör gränsen emot. Enare lappmark och Archangelska Gouvernementet. – Ibland de mindre bergen som bära namm af tunturi och äro isolerade höjder utan sammanhang med kvarandra vid spetsen kala och utan skog äro de högsta oratunturi – Pyhätunturi etz. – Bergen bestå af gråsten klippor på spetsen utan tran, några ställen bewäxta med gräs men största delen med renmassa.

Jesiö källor uppsvälla inom Kittilä dess uppkomst är i Jesiojärvi – dess längd är 11 mil, dess lopp är icke strid, dock har den några mindre forssar – bredden är per medium 35 fammavid utloppet – vid kittilä gräns omkring 15 fammar – Stränderna äro låglänta mästadelen ångsmarker. De ställen som icke äro till äng rödjade, äro bewäxta med gran björk och vide Elfvens djuplek är per medium 2½ alnar – flodtigen stiger ungefär 4 a 5 alnar. – Die ruderer sagten – sie fahren zu der zeit mit kähne in wald um holz. – floden är på medio Maj påstår ungefär 14 dagar.

Kittinenjoki uppkommer nära feldovvoma gräns från landryggen mot Enare, af en mycket stor myra, med ett litet träsk midt i kallad Apainava – den löper hela sträckan nästan rakt ifrån norr mot söder – dess hela lopp är 23 mil – bis zur kirche 16 mil. – Ifrån utkommsten ungefär 18 mil nerä är der forsig närtan foll efter fall – – Vid kirkan ungefär 50 fammar bred och 5-6 alnar djup. – Nedanim kyrhobyn har han betydliga forssar Orakoski kurkiarka och Portti efter hvarandra tilt samman ½ mil långa, som under högsto floden äro alldeles ofarbara, isynnerket den sistnämde hvarest watten massan sammanträngdes as på kvardera sidan om densamma ifrån wattnet närtan lodrätt stigande 20 a 25 alnar höja klippor. Stränderna aro mästa delen höglänta och steniga, doch finnes på åtskilliga ställen ehuru mera höglänta doch stenfria ock till höväxt tjenliga stränder, isynnerhet etz.

Kemijoki uppkommer i Sodankylä församlingens Nordöstra hörn från Nuorttitunturi, eller dem höjd af dem som kallas kuivanselkänlakki belägen flere mil ärter om Luirojärvi nedanför denna bergehöse, i kanten af en stor myra Lahkijanka kallad finnas flere stora uppvällande källor, genom hvitkas MTA KIK Történelem Földl. 4r-25-260 samlade watten nämnda myra tillskaps denna myra som är stor och djup med gras tufvor uppfyld ger redan borjan till Kemijoki ät finska sidan, till Nuorti Joki åt Ryssland. Kemijoki rinner först ät söder litet, så till wester – ända till Kittisen sammanflöde blifva stränderna lågläntare och bewäxta med granskogar – lepom Kemiträsk kyrkan blifver nästan som en stilla sjö.

Islösningar sker uti alla dessa elfvar i medlet af Maj – Uti Kemi Luiro och kittinen stiger vattnet flodtidorne circa 6-8 alnar utöfver dess vanliga yta – ibland ske äfven höga floder om höster då långvariga regn påstå, dock stiger vattnet icke mera än 3 alnar äfver dess vanliga yta. Orsaken till vårfloden är hufvudsakligast varm väderlek, som smälter de i ödemarkerne under vintern samlade ofantliga snömassar. Elfvarne frysa till vanligtvis sista dagarne – af october, och äfven stundom dess förinnan.

Inga Allmänna Landsvägar finnes inom församlingen. End communications vägerne äro Elfvarne, vid hvilka största delen af hemmanen äro belägna – Tarkorter äro små båtar, som allmogen sjels förfärdigar, af hwilka de mindre kallas 2 bördingar och de större som kyenna inrymna 150 lisp. 3 bördingar, dessa sist nämde begagnas till längre farder, såsom till varorne nerforstande till Kemi och Torneo. Vanliga export varosom allmogen föryttrar i Kemi och Torneo äro Smör, talg, kött Renhorn och kalfskinn – inport varorne spanmål Jern, salt, och tobak. Likväl händer oftast, att allmogen som med båtar göra nerresor, återwända utan last, emedan uppfärden är högst svår för myckenheten af stida forssar – och i dess ställe upphämta sina behofva vintertiden med häst. Handelsreforne med båt företagas vonligtvis i början af September – dauert 3 wochen.

Inga störne insjöar finnas inom för samlingen. Väl finnes en myckenhet mindre träsk, hvilka genom mindre Åar utgöra sitt vatten till församlingens hufvudflöjder.